Med en timmes lektion kvar som inte ens kommer innehålla undervisning så kan jag beskriva känslan som lite vemodig.

På torsdag är jag yrkesutbildad  ekonomi- och redovisningsassistent. 

Ett år har bara svischats förbi och jag är så stolt över att jag tog detta beslutet. Visst känns det lite ovisst i vad som ska hända nu angående jobb och när en arbetsgivare ska ha turen att hitta just mig. Jag hoppas att det blir snart och för att inte hålla inne på allt för mycket information så kan jag berätta att jag faktiskt ska på en intervju snart och håller tummarna för att det leder till en anställning. Mer om det senare.....

Jag har ju faktiskt redan ett jobb som jag ofta glömmer bort att nämna. Jag är ledsagare 20 timmar i månaden men det går inte att livnära sig på och därför måste jag hitta ett arbete som jag har i första hand. 

Tänk om det kunde vara så fantastiskt att jag har ett jobb att gå till när vi kommer hem från USA