Satt och kollade i arkivet och fastnade i tankarna när jag läste det HÄR inlägget om tankar om jaget och vårt ego.

 

Alldeles för sällan stannar vi upp och tänker på hur vi faktiskt beter oss gentemot varandra. Vi glömmer läsa av andras känslor och mående. Vissa glömmer till och med bort sig själv. Tiden bara rusar iväg och vi är alltid på språng. 

 

Dagens samhälle påverkar oss enormt, stress, att vi ska göra gott ifrån oss, vi ska vara så högpresterande som möjligt och något vi ständigt jagar efter är att vi ska passa in.

 

För att lägga korten på bordet så kan jag erkänna att jag själv är inne i en period då jag är bortrövad av tiden, stressen och försöker leva upp till mina förväntningar (som jag ställer på mig själv?)

Går upp på morgonen och bäddar innan jag knappt fått huvudet från kudden, går ut med hundarna, äter frukost, rättar till filtar och kuddar i soffan, kanske damsugar en runda, viker tvätt, checkar av pluggandet som jag skrivit upp på tavlan, går ut med hundarna igen, tränar med hundarna, drar en runda i Candy Crash ;-), pluggar lite till, lektioner i skolan.... och så fotsätter det, om och om igen...  Allt för upptagen med att jaga tiden resulterar i att jag glömmer njuta av nuet.