Skriv precis det du känner för, det är ju din blogg och ingen annans. Jag tycker att det är skönt att skriva av mig, roligare att läsa en blogg som är mer personlig också :)

Skriv precis det du känner för, det är ju din blogg och ingen annans. Jag tycker att det är skönt att skriva av mig, roligare att läsa en blogg som är mer personlig också :)

Dessutom så skrev jag ett jätte långt inlägg om just hur annorlunda det är att bo såhär till skillnad till mina vänner, och när jag gjorde det så visste ju mina vänner om att dom drack mycket och då stöttade dom ju mig och brydde sig mycket mer. Hade aldrig vågat prata med någon om det face to face. Då hade jag säkert bara börjat gråta så var tvungen att skriva ner det för att slippa känna mig så ensam och bära på det själv. Du hajjar?

Sen är det ju skönt om någon som har varit med om samma sak läser det du skriver för att känna att man inte är ensam. Jag ser iallafall upp till dig och dom andra som har blivit till bra vuxna trotts att man inte växer upp med speciellt bra förebilder. Haha kan inte förklara men ja :)

Dessutom så skrev jag ett jätte långt inlägg om just hur annorlunda det är att bo såhär till skillnad till mina vänner, och när jag gjorde det så visste ju mina vänner om att dom drack mycket och då stöttade dom ju mig och brydde sig mycket mer. Hade aldrig vågat prata med någon om det face to face. Då hade jag säkert bara börjat gråta så var tvungen att skriva ner det för att slippa känna mig så ensam och bära på det själv. Du hajjar?

Sen är det ju skönt om någon som har varit med om samma sak läser det du skriver för att känna att man inte är ensam. Jag ser iallafall upp till dig och dom andra som har blivit till bra vuxna trotts att man inte växer upp med speciellt bra förebilder. Haha kan inte förklara men ja :)

Det kan vara en svår balansgång. Jag har funderat mycket över den själv. Även om min blogg just nu är mest en DIY/recept/försök till inspirations-blogg så har jag blottat mig en hel del. Skrivit saker, berättat om mina allra innersta tankar och känslor, sådant som jag aldrig hade berättat för någon.

Ibland är det obehagligt. När jag sitter med kollegorna på ett möte och vet att många av dem känner till allt detta om mig. Men jag brukar tänka att de också har sina hemligheter. Vi är mer lika än vi tror.

Jag tror också att vi genom att dela med oss av det som är äkta och nära kan hjälpa varandra. Vi ser att det finns andra som går igenom samma sak.

Jag har dragit min gräns vid sådant som kan vara sårande för andra. Men alla måste dra sin egen gräns.