Åhh lite nervös är jag allt. Nu väntar jag i princip bara på klockan så jag kan få komma iväg och skriva prov i skolan. Idag testas vi av i Företagsekonomi, bokföring och konteringar och lite sådana skojigheter. Så idag behövs bara penna, suddgummi, miniräknare och ett skarpt huvud..

 

Texten som jag skrivit upp på tavlan har jag tragglat in. Anar att den kommer komma på provet då läraren är helt stört kär i prisbasbelopp och sådana kluriga saker. Viktigt är även att ALLA företag måste upprätta årsbokslut som innefattar resultaträkning och balansräkning, men företag med omsättning som understigen 3 mille per år får upprätta ett förenklat bokslut. Haha jag kan inte detta, jag tjuvkikade i boken när jag skrev detta men det fastande kanske nu. 

 

Nä här kan jag inte sitta..... ska ut med hundarna och samla lite energi! Wish me luck!

 

 

 

Med lite sorg i hjärtat så är valpkursen slut. Det var inte alls som på körskolan jag och Rossie gick på. Här var det belöningar och negativ bestraffning medan jag och Rossie arbetade med strängare regler och enligt David i Malmö positiv bestraffning.

 

Jag har tagit med mig allt från båda kurserna men arbetar nu med Davids metod på båda hundarna. Har alltid godis i fickan som jag aldrig haft förut och är en glad förare. När tålamodet inte finns då går jag inte in i strider och ska få dem att gå fint för då blir det bara blixtrar mellan oss. Vi använder oss av klicker när vi tränar och det är roligt. Både Chabbe och Rossie är på hugget och tycker det är superkul att träna. 

 

Det som känns lite fel och tar emot att erkänna är att Chabbe är några godisbitar bättre än Rossie på att LYSSNA och han kan avbryta och komma även om det står en fantastiskt intressant hund på andra sidan staketet. Men nu när fickan är fylld med godisar så kanske även hon kan avbryta och knäcka vissa beteenden. 

 

Envishet är det som ger mig poäng...... Oturligt nog så är hundarna fyllda med det!! Men jag ska få dem att tycka att jag är intressantare än allt det där andra så de inte kan motstå mig. 

 

Har länge velat dela med mig av filmklipp som jag filmar på mina tokiga hundar. Nu äntligen har jag tagit tag i det, nu ska det bara filmas. 

 

 

 

 

Ibland är det kanon att vara lättpåverkad. Satt och tittade runt i massa bloggar som jag besöker varje dag och det var en tjej som skrev att hon precis varit ute och sprungit. Men OJ så sugen jag blev, vipps så var jag ombytt och redo för en löptur jag med! Idag är jag glad för gårdagens prestation för det kommer minsann inte bli något denna blöta dag eftersom det står regn på schemat.

 

Regnet faller ute och jag sitter här och bloggar, registrerar mig på videofyme, försöker tysta hundarna som är på bushumör, kokar ägg och förbereder en mysig frukost som hjärtat ska få efter en natts jobb. Klockan är ställd på 13:00 och då överraskas det med frukost till hockeyn. Ett måste är varm oboy, varje natt och tidig morgon förra OS så låg vi i sängen i vår lägenhet med varm oboy så den trenden följer vi här hemma. 

 

Åter till förberedelserna! 

(1-0 till mig, jag vann över hundarna och de gav upp kampen. Envisheten ligger hos mig och nu ligger de tyst och sover.)

 

 

 

 

Träffade en gammal barndomskompis och fikade igår. Vi träffas med jämna utspridningar och får för oss att vi ska fika, åka rullor, ut och gå eller åka in till stan för shopping, till vardags träffas vi i dörren på gymmet.

 

Vi kom in på mat, mående och hur vi väljer vår situation och att leva vårt liv. I hela livet ska vi göra så många val, några viktigare än andra. Vi båda två har haft ångesten som motarbetat oss och lett oss till beslut som vi kanske egentligen inte skulle välja.

 

Skillnaden mellan oss idag är att jag mår bra och har gjort många val som omedvetet vunnit över ångesten. Idag gör jag det som faller mig in och sådant som får mig att må bra.Jag har blivit en riktig kaffeslurkande livsnjutare omringad av underbara människor. Min nyckelknippa har fyllts med nycklar som jag håller hårt i. Det finns rostiga nycklar som jag valt att lägga åt sidan som jag tittar på ibland och det är okey. Så får det lov att vara och livet går inte att styra upp som man vill alltid, man får leva efter hur det kommer. Vem vet, en dag kanske nyckeln sätts tillbaka i knippan.

 

Jag hittade nedanstående text som jag skrivit för några år sen. Kan nästan ta på känslan och känna pulsökningen. Att jag ständigt mådde så dåligt och att jag alltid grät men kunde inte ta på anledningen till ångesten och mina tårar. Idag tror jag mig veta vilka nycklar det var som hängde och rostade och skapade sårskorpor. 

Är du medveten om dina val och hur dem påverkar dig? Vilka människor du valt att ha runt dig, familj, boende, arbete, skola, fritidsintressen och hur du lever ditt liv. Vilka nycklar har du i din knippa som gör ditt liv till vad det är idag?

 

 

 

Alltså vilket charmtroll denna gosse är. I går kväll när vi hade placerat våra kroppar i soffan så kom Chabbe och kröp upp i soffan, men bara med framtassarna. Helt nöjd med att nå den bruna filten för att lägga fläbbarna på. Där stod han och lite dämpat tog snarkningarna vid och benen vek sig ju mer avslappnad han blev. Vår älskade tokstolle. 

 

Vad gör din/ dina hundar för tokerier?

 

När jag väl går igång så snöar jag in totalt. Igår gick jag loss med sprayburken och improviserade på gamla glasburkar. Visst blev det fint?! Beroende på hur stort tålamod du har så är det helt upp till dig hur det ska se ut. Jag har både kort stubin och vill att det ska vara färdigt igår så jag gjorde det enkelt för mig.  

 

När man skapar egna saker så tycker jag att det är viktigt att set syns att man gjort det själv. Det ska inte vara perfekt och se ut som fabrikat. Så om man får lite för mycket spray eller det kommer utanför, vad gör det? Låt det vara och var nöjd med att det inte ser ut som alla andras.

 

 

 

Det du behöver är:

Glasburkar

 

Tejp

Sprayfärg

Tålamord & Fantasi

 

Ja i detta hus steg vissa upp klockan halv fem, och det var inte jag... haha. Nä, klockan sex däremot, då vaknade denna böna av regn och blåst och när jag legat till halv sju utan lycka med att somna om så gav jag upp.

 

Först som tjugosju-åring har jag upptäckt att kvarg med vaniljsmak är jättegott. Och med tidigare mening behöver jag inte fylla på med vad dagens frukost bestod av. Gott gott gott. 

 

 

Känner nu efter provet att jag har rätt på alla felen....... jag menar, enligt mig så har jag alla rätt :-). 

 

 

 

Nu ska vi fortsätta busa en liten stund till sen är det hockey som gäller. Jag ska även ner i källaren och fortsätta med mitt ljusfat-projekt. 

 

 

 

Sitter nu en aning nervös inför juridikprovet som väntar. Satt igår kväll med en klasskamrat och gick igenom de kapitlen som de gäller och det kändes ganska bra. Det som gör mig nervös är lärarens upplägg på proven.... Min ambition är att svara på alla frågor, mina improviserade gissningar på de andra proven har ju bidragit till ett och annat poäng så det ska nog gå idag med. Fisen på bilden ska få ge mig lite energi innan jag beger mig till skrivningen.

 

Efter provet får vi lov att gå hem för dagen.... och för en hel vecka till och med :-). Den vankas lov. För oss Komvuxelever innebär det att ta igen och arbeta ifatt och den tiden ska jag utnyttja. 

 

 

 

 

 

Satt och kollade i arkivet och fastnade i tankarna när jag läste det HÄR inlägget om tankar om jaget och vårt ego.

 

Alldeles för sällan stannar vi upp och tänker på hur vi faktiskt beter oss gentemot varandra. Vi glömmer läsa av andras känslor och mående. Vissa glömmer till och med bort sig själv. Tiden bara rusar iväg och vi är alltid på språng. 

 

Dagens samhälle påverkar oss enormt, stress, att vi ska göra gott ifrån oss, vi ska vara så högpresterande som möjligt och något vi ständigt jagar efter är att vi ska passa in.

 

För att lägga korten på bordet så kan jag erkänna att jag själv är inne i en period då jag är bortrövad av tiden, stressen och försöker leva upp till mina förväntningar (som jag ställer på mig själv?)

Går upp på morgonen och bäddar innan jag knappt fått huvudet från kudden, går ut med hundarna, äter frukost, rättar till filtar och kuddar i soffan, kanske damsugar en runda, viker tvätt, checkar av pluggandet som jag skrivit upp på tavlan, går ut med hundarna igen, tränar med hundarna, drar en runda i Candy Crash ;-), pluggar lite till, lektioner i skolan.... och så fotsätter det, om och om igen...  Allt för upptagen med att jaga tiden resulterar i att jag glömmer njuta av nuet.

 

Kanske borde jag öppna juridikboken och plugga inför provet som vi ska skriva på fredag men jag orkar helt enkelt inte. Känns som att jag har ganska bra koll och är bra förberedd så även detta prov ska nog gå vägen.

 

Den här rastlösa känslan hänger fortfarande kvar i kroppen så jag tog mig ut på en löptur och det var skönt. Under rutten kom jag dock på att jag förra veckan valde bort träningen eftersom jag känt mig lite krasslig så detta var inget jättebra beslut. Håller tummarna på att inget bryter ut.

 

Vi är några tjejer i klassen som bestämt att vi ska springa VårRuset. Har alltid tyckt att det verkar trevligt men aldrig tagit tag i det. Men nu jäklar.... och med underbart sällskap dessutom. Fantastiskt.

 

Har ni märkt att det är ljusare längre om dagarna?

 

Känner mig en aning rastlös...Hmmm! Klockan sju steg denna bönan upp och släppte ut hundarna. Kokade kaffe och åt frukost. Slängde igång en maskin tvätt. Därefter fick jag tvättat mina nya skor och inpregnerat dem. Senare kommer jag på mig själv med att stå nere i källaren och vitspraya ett blått gammalt fat, i hopp om att få fram det på bordet igen. 

 

Nu sitter jag här med ljudboken i öronen och ska bege mig ut på en morgonpromenad med de fyrbenta. Älskar när jag får gjort en massa småsaker som på löpande band.

 

Vad gör ni en söndag som denna?

 

 

Så disigt det har varit de senaste dagarna, och kallt. Nu på morgonen så har jag och hundarna spenderat lite tid i hängnet med kameran. Jag MÅSTE öva på det här med att fånga sekunden då hundarna bara ser så roliga ut... Jag är urdålig på att fånga ögonblicken. Än roligare nu när vi införskaffat ett liv med fladdriga lemmar ;-).
Bakläxa för mig, jag får nog läsa på lite och öva öva öva. 

 

 

1. Och så levde de lyckliga - Lucy Dillon (Ljudbok)

2. Om döda ont - Hans Koppel (Ljudbok)

3. Stenhjärtat -  Kataria Wennstam (Ljudbok)

4. Nattfåk- Johan Theorin

5. Kan ingen hjälpa Anette? - Peter Pohl

6. Den farliga leken - Mari Jungstedt

7. Sonjas helighet - Åsa Hellberg (Ljudbok)

8. Gengångaren- Jo Nesbo

9. Frukta inte - Anne Holt

10.Flykten från läger 14- Blaine Harden